22 februari 2011

Vänner

Ibland när man minst anar det...
Då man antagligen mest behöver det...


Tack fina, fina du!
Är så glad att jag har dig, Annsofie.

Vad gjorde man utan vännerna?
Jag är inte en sån som har massor, massor av vänner av olika karaktär.
Jag har varsamt och noga valt ut vissa som får dela nästan  allt med mig.
Ni vet ju vilka ni är, vissa har jag haft nästan hela livet, vissa är nyfunna och vissa är som mina syskon!
Och utan er vore allt så tråkigt.
Utan er, vad gjorde jag då med allt jag behöver ventilera, skvallra om och skratta åt?
Ni är dom bästa som finns.
Vissa träffar jag varje dag, men vissa alldeles för sällan.
Martina B och Linda P, ni är de två som jag längtar efter mest just nu!!
Vi MÅSTE ses!!!

5 kommentarer:

  1. Tack för samtalet på facebook chatten idag.. Kändes oerhört skönt efteråt så jag lyckades t.om sova ett par timmar. Dina vänner kan vara glada som har en sådan bra person i deras liv. Vi som inte känner varandra väl liksom, så gav du mig ändå styrka och att våga se framåt.. ni är ju dessutom bevis på att det faktiskt går att lyckas trots smärtsamma motgångar. Så tack återigen för samtalet idag, och jag lär säkert fråga många saker när saker o ting faller på plats igen för oss här hemma <3 Kram/Anna

    SvaraRadera
  2. Men Anna, vilka fina ord! Jag tänker på dig och hoppas och tror att det snart snart blir er tur igen, och att lite lycka kan få sorgen att lätta så smått! Många kramar. Det kan du behöva nu!!

    SvaraRadera
  3. Det är så viktigt med de där få, utvalda i sitt liv.

    SvaraRadera
  4. Åhh vad glad jag blir nu. Är verkligen såå glad att vi har funnit varann på "äldre" dar. Saknar o längtar tills vi kan ses, du står högst på priolistan kan ja säga. O snart, mycket snart är det dags för våran utflyckt, som jag längtar!!!
    Massa kramar!

    SvaraRadera
  5. A cirkle is round and has no end - that´s for how long you will be my friend...!/Annso

    SvaraRadera