Omöjligt

Det är inte en chans att varenda dag är underbar. Att allt är vacker och fint och att man är på bra humör för jämnan.

Jag är så sjukt trött på att vara sjuk nu. Det känns som om vi har dragits med alla möjliga åkommor de sista året och nu börjar det gå mig på nerverna. Jag är så JÄVLA less på att aldrig känna mig riktigt frisk. Att det alltid är något barn som har lite feber eller illamående eller är förskyld och i och med det extra gnällig.
Jag är trött på att bara vara instängd i huset och ha som största sysselsättning att städa städa städa tvätta och städa.
Barnen älskar jag givetvis mest av allt, Agnes är en underbar bebis. Men ibland så bara känns det som om jag vill skrika rakt ut!!

Varför kan jag inte få vara frisk, stak och ha ork att göra massa roligt!!
Förbannade jävla vinter. Försvinn och låt oss hoppas att våren och sommaren kommer med frisk, ja bokstavligt talat frisk, luft och värme och med det ny ork och energi.

Fy vilken skit dag.
BLÄ!!
Jag som gillar Måndagar. Grrr!!!!