11 april 2011

Att aldrig lära sig.

Det finns människor som man valt att umgås med och som man värdesätter sin tid med.
Det är oftast vännerna man valt och människorna man vill dela hela sitt liv med. Det tar, tror jag, ett par vuxna år innan man verkligen hittar dom där få riktigt härligt nära som man känner att man vill dela allt med!
Sen finns det människor som man föds in i relationer med och de är sådana man aldrig skulle träffat annars om man inte var just släkt med dom. Det är inte självvalda relationer och därmed så är det inte säkert att man uppskattar tiden med dessa på samma sätt som man uppskattar tiden med de människorna man valt in i sitt liv på samma sätt.
Sen finns det människor man tvingas ha en relationer med som man inte kan välja bort (som man tillexempel kan göra med människor man har släktskap med) hur gärna man än vill.

Jag avskyr när man inte får välja själv. När man försöker få saker att fungera och man försöker göra rätt osv men det är som att springa in i en hård betongvägg i slutet varenda ggn. Helt otroligt tröttsamt.
Där har jag då valt bort en hel del människor i min närhet då jag bestämmde mig för ett par år sen för att varenda energi-tjuv skulle ut, bort och väck ur mitt liv.
Att tiden är för kort för att slösas på de som inte förtjänar det. De som inte ger något gott utan bara tar eller ger dålig energi.
En del var lätta att plocka bort, en del tog tid och hårda tag för att släppa, en del har varit en längre pågående process och en del får man ju tyvärr av olika anledningar dras med en längre tid även om det är det sista man vill. För att det inte finns några alternativ.

Man får väl lära sig handskas med det istället. Men ibland är det riktigt jäkla svårt.
När allt man gör vänds mot en, och trots att ingen blir förvånad över att det blir som det blir, så blir jag så jäkla trött över att jag var dum nog att tro att det skulle vara annorlunda.
Det är därför jag tror på att välja bort.
Bättre välja bort än att gå på samma nitar om och om igen.
Man saknar ju inte det man inte har. Bara det man inte får, när man bara får skit!

2 kommentarer:

  1. Så sant. Blod är inte tjockare än vatten.

    SvaraRadera
  2. Åhhh jag skulle kunna tro att jag skrivit de själv, de är så sant, så kallade vänner är lättare att bli av med än släkt man är tvungen att ha en slags kontakt med fast man aldrig skulle umgås med dom annars. Skönt att ha en egen bästaste familj =)

    SvaraRadera